Konservativa värden
När en klimatdeklaration ska upprättas får data från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukter användas. Klimatdata för byggprodukterna i Boverkets databas är konservativt satta, det vill säga cirka 25 procent högre än genomsnittet för att stimulera användning av specifika klimatdata. Klimatdata för energi och bränsle måste hämtas från Boverkets klimatdatabas. Dessa klimatdata är inte konservativt satta. Källa: Boverket
CO2e A1-A3 (Biogen)
Biogen koldioxid är bunden koldioxid i biomassa som innebär vegetabiliskt material från naturen - skog, jordbruk eller vatten - men även restprodukter från jordbruk och livsmedelsindustri, inklusive slaktavfall. Vid förbränning eller nedbrytning av biomassan återförs samma mängd biogen koldioxid till klimatet.
Måttet på biogen koldioxid beräknas genom koldioxidekvivalenter. Beräkningsmetoden, livscykelanalys A1-A3, görs i enlighet med ISO 14040 och ISO 14044.
Standard:
ISO 14040 & ISO 14044
CoClass
CoClass är ett gemensamt klassifikationssystem för all byggd miljö, för framtidssäkrad dokumentation.
Boverket
Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Boverket tillhör Finansdepartementet.
CMR
Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande kemiska ämnen kallas här CMR-ämnen. CMR-ämnen är särskilt farliga. De är i de flesta fall farliga vare sig man andas in ämnet, får in det via munnen eller via huden. Det är därför viktigt att gå igenom hela hanteringskedjan, inklusive rengöring av utrustning och avfallshantering.
BASTA
BASTA är en databas som innehåller bygg- och anläggningsprodukter som klarar BASTA: s krav på kemiskt innehåll.
BASTA-kriterierna ställer krav gällande utfasningsämnen och riskminsknings-ämnen. Produkter i BASTA-registret uppfyller Miljöbyggnad GULD i Miljöbyggnad 2.2 och 3.0* ”Utfasning av farliga ämnen” samt BREEAM SE.
BETA-kriterierna ställer krav gällande utfasningsämnen och produkter i BETA-registret uppfyller GULD i Miljöbyggnad 2.2 och SILVER i Miljöbyggnad 3.0 ”Utfasning av farliga ämnen” och BREEAM SE. BETA-kriterierna tillåter till skillnad mot BASTA-kriterierna riskminskningsämnen.
Innehållscertifieringar
HPD Open Standard är en verkar för korrekt, tillförlitlig och konsekvent rapportering av produktinnehåll och tillhörande hälsoinformation för produkter som används i den byggda miljön. HPD Open Standard är harmoniserad med program från International Living Future Institute, Cradle-to-Cradle Product Innovation Institute, Clean Production Action, BIFMA, LEED, WELL och ett växande antal klassificerings- och certifieringsstandarder i byggbranschen.
Declare är en internationellt erkänd innehållslista för produkter som visar var den kommer ifrån, vad den är tillverkad av och vad som händer med produkten efter användning. Declare är en plattform för transparens, innehållande produktdatabas.
Standard:
HPD Open Standard & Declare
Fukt RF
Relativ fuktighet (RF) i material är ett mått på vattnets tillstånd, det vill säga hur "fuktigt" materialet är. Mäts enligt EN 318.
Standard:
EN 318
Emissionsklass
Emissionsklassificering av byggmaterial avser inomhuskvalitetsstandarder för material som används i vanliga arbets- och bostadsanläggningar.
M1-klassificerade byggprodukter har testats i neutrala laboratorier efter att ha uppfyllt M1-kriterierna under standardförhållanden.
A1 och A1+ är klassificeringar enligt den franska förordningen, av den 23 mars 2011 (décret DEVL1101903D) och av 19 april 2011 (arrêté DEVL1104875A).
Standardnivå Indoor Air Comfort-certifierad produkt visar att emissioner från en produkt överensstämmer med kriterierna i alla juridiska specifikationer utfärdade av myndigheter i Europeiska unionen och dess medlemsstater.
Den högre nivån Inomhusluftkomfort GULL-certifierad produkt visar ytterligare överensstämmelse av produktutsläpp med kriterierna i många av de frivilliga specifikationer som utfärdats av de mest relevanta miljömärkena och liknande specifikationer i EU och krav på hållbara byggcertifieringar.
Luggvikt
Textilgolvbeläggningar - Metoder för bestämning av massa enligt ISO 8543.
Standard:
ISO 8543
VT-godkänd
Plastmattor som ska användas i våtrum godkänns av Golvbranschen, GBR genom en särskild branschstandard. Produkter kan godkännas både som vattentäta ytskikt och som tätskikt under kakel och klinker.
Stegljudsdämpning
Stegljudsdämpning avgör hur gångtrafik, stötar och slag mot golvet i ett rum, uppfattas i ett närliggande utrymme i enlighet med EN ISO 10140-3 /EN ISO 717-2.
Standard:
EN ISO 10140-3 & EN ISO 717-2
Slitskiktstjocklek
ISO 24340 beskriver en metod för att bestämma tjockleken på olika lager av elastiska golvbeläggningar.
Standard:
ISO 24340
Bruksklass
EN ISO 10874 är ett klassificeringssystem för elastiska golvbeläggningar i textil och laminat. Klassificeringen baseras på praktiska krav för användningsområden och användningsintensitet och är kopplad till kraven som anges i relevant internationell standard för varje typ av golvbeläggning. Standarden är också avsedd att ge vägledning för tillverkare, specifikationer och konsumenter, så att de kan välja lämplig golvbeläggning för ett visst användningsområde eller specifikt rum.
Standard:
EN ISO 10874
Produktstandard
Uppfyllda krav för hälsa, miljö och säkerhet. För många produkter behövs en CE-märkning för att få säljas inom Europeiska unionen (EU). Att det finns ett CE-märke på en produkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav.
Vattentäthet
ISO 13254: 2010 specificerar en testmetod för vattentäthet av termoplastprodukter tillverkade av mer än ett stycke för icke-tryckapplikationer och fogar av termoplaströrsystem för icke-tryckapplikationer.
Standard:
ISO 13254: 2010
Solenergitransmittans
ISO 10077-2: 2017 specificerar en metod och ger referensingångsdata för beräkning av värmegenomsläppligheten för ramprofiler och linjär värmetransmittans för deras förbindning med glas eller opaka paneler.
Metoden kan också användas för att utvärdera värmemotståndet för slutarprofiler och de termiska egenskaperna hos rulljalusier och liknande komponenter (t.ex. persienner).
ISO 10077-2: 2017 inkluderar inte effekter av solstrålning, värmeöverföring orsakad av luftläckage eller tredimensionell värmeöverföring, såsom exakta metallanslutningar. Värmebryggeffekter mellan ramen och byggnadsstrukturen ingår inte.
Standard:
ISO 10077-2: 2017
Skyddsklass
I normen SSF 200 Inbrottsskydd – byggnader och lokaler definieras tre nivåer på inbrottsskydd, skyddsklass 1, 2 och 3 där skyddsklass 3 avser den högsta nivån. Nivåerna är anpassade efter verksamhetens skyddsvärde, mängd begärlig eller stöldbegärlig egendom/tillgångar och andra riskfaktorer.
Standard:
SSF 200 Burglary protection
CE Märkning
Att en produkt är CE-märkt betyder att en tillverkare eller importör intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. CE-märket är även ett handelsmärke som gör att en produkt kan säljas fritt över nationsgränserna inom EU och EES.
Inbrottsklass
Egendom för dörröppningar, fönster, gardinväggar, galler och fönsterluckor för att motstå försök att tvingas in med fysisk kraft och med hjälp av fördefinierade verktyg i det skyddade rummet eller området. Mäts enligt SS-EN 1627, där ju högre klass desto säkrare.
Standard:
SS-EN 1627
Ljusreflektion
Ljusreflektionsvärdet mäts enligt BS8493:2008+A1:2010. Mätvärdena utvärderas med CIE 10 degree Standard Observer (1964) och CIE Standard Illuminant D65.
Standard:
BS8493:2008+A1:2010
Absorbtionsmängd per st
Enkelt värde för ljudabsorptionsfaktorer, inklusive genomsnittet för tredje oktavband i frekvensområdet 200-2.500 Hz enligt SS 25268.
Standard:
SS 25268
Brandklass El
Regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader finns i BBR avsnitt 5:61. E står för integritet och I står för isolering, numret som följer står för tidkravet.
Standard:
BBR 5:61
Ljudreduktion
Ljudreduktion mäts genom skillnaden i ljudtrycksnivå mellan två sidor av en skiljevägg. Det definieras i serien av internationella standarder ISO 16283 (del 1-3).
Standard:
ISO 16283
Ljudabsorbtionsfaktor (αw)
ISO 354: 2003 specificerar en metod för att mäta ljudabsorptionskoefficienten för akustiska material som används som vägg- eller takbehandling, eller motsvarande ljudabsorptionsarea för föremål, såsom möbler, personer eller rymdabsorbenter, i ett efterklangsrum.
Standard:
ISO 354: 2003
Värmeledningsvärde
Värmeledningsförmåga är egenskapen hos ett material att leda värme och har klassats enligt olika värden. Mäts enligt CNS 13778.
Standard:
CNS 13778
Brandklass
Enligt den europeiska klassificeringsstandarden EN 13501-1 rangordnas byggnadsmaterial i 7 klasser med avseende på deras reaktion mot brandbeteende: A1, A2, B, C, D, E och F.
Standard:
EN 13501-1
Ljudisolering Vägg
Förmågan hos ett byggnadselement eller byggnadskonstruktion att minska ljudöverföringen genom det. Ljudisoleringen mäts vid olika frekvenser, normalt 100-3150 Hz. Luftburen ljudisolering uttrycks med ett enda värde, Dn, f, w, Rw eller R'w. Slagljudsisolering uttrycks med ett enda värde Ln, w eller L 'n, w. ISO 16283-1:2014
Standard:
ISO 16283-1:2014
Ljudisolering Tak
Förmågan hos ett byggnadselement eller byggnadskonstruktion att minska ljudöverföringen genom det. Ljudisoleringen mäts vid olika frekvenser, normalt 100-3150 Hz. Luftburet ljudisolering uttrycks med ett enda värde, Dn, f, w, Rw eller R'w. Slagljudsisolering uttrycks med ett enda värde Ln, w eller L 'n, w. ISO 16283-1:2014
Standard:
ISO 16283-1:2014
Ljudabsorptionsklass
Ljudabsorptionen möjliggörs genom en produkts utformning för att minska ”ekot” (klangen) och ljudnivån i ett rum och möjliggör tydligare ljud, vilket gör det lättare att höra och höras. Absorptionsklasserna betecknas A-E, där absorptionsklass A har den högsta ljudabsorptionen. Dessa klasser är kategoriserade enligt ISO 11654.
Standard:
ISO 11654
U-värde
Ett fönsters U-värde är ett mått på hur dess energiegenskaper står sig i konkurrensen med andra fönster. U-värdet anger produktens totala värmemotstånd och gäller hela fönstret, dvs. kombinationen av glas, karm och båge tillsammans. Ju lägre U-värde ett fönster har, desto bättre isoleringsförmåga. Beräkningsmetoden är enligt SS-EN ISO 6946.
Standard:
SS-EN ISO 6946
CO2e A1-A3 (Fossil)
Fossil koldioxid tillförs klimatet genom förbränning av fossil energi. Det kommer från fossila inlämningar, inbäddat i geologiska formationer.
Måttet på fossil koldioxid beräknas genom koldioxidekvivalenter. Beräkningsmetoden, livscykelanalys A1-A3, görs i enlighet med ISO 14040 och ISO 14044.
Standard:
ISO 14040 & ISO 14044
CO2e A1-A3 (Markanvändning)
Markanvändning spelar en viktig roll i globala cykler av växthusgaser varav de viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2e), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Markanvändningsaktiviteter kan leda till utsläpp av sådana växthusgaser till atmosfären eller avlägsnande av växthusgaser från atmosfären.
Måttet på markanvändning beräknas genom koldioxidekvivalenter. Beräkningsmetoden, livscykelanalys A1-A3, görs i enlighet med ISO 14040 och ISO 14044.
Standard:
ISO 14040 & ISO 14044
Datakvalitet
Plattformen Prodikt är drivet av data och framhåller hög kvalitet på data som en viktig faktor i jämförelsen av produkter för att säkerställa att ett aktivt val görs på rätt grunder.
Prodikts kategorisering av datakvalitet är klassad enligt A, B och C.
Datakvalitet A innebär att en produkts tillhörande EPD är produktspecifik vilket möjliggör en väldigt hög datakvalitet.
Datakvalitet B innebär att en produkts tillhörande EPD är familjespecifik vilket innebär att en viss avvikelse kan uppstå från vad en produktspecifik EPD skulle visa, om än väldigt liten.
Datakvalitet C innebär att en produkt saknar en tillhörande EPD. Prodikt sammanställer data på samma sätt som en EPD tas fram, om än dock inte tredjepartsvaliderad.
Klimatpåverkan
Värdet för en produkts klimatpåverkan motsvarar det utsläpp av växthusgasen koldioxid som produkten beräknas resultera i, från uttag av råvaror till färdig produkt. Klimatpåverkan beräknas i koldioxidekvivalenter (CO2e) med hjälp av livscykelanalys som görs i enlighet med ISO 14040 och ISO 14044.
Ju lägre CO2e -värde, desto mindre negativ påverkan på jordens klimat. 500 km med en normalstor bil motsvarar ca 100 kg CO2e -utsläpp.
Standard:
ISO 14040 & ISO 14044
Sin-list
SIN (Substitute It Now!) Listan är en databas som utvecklats av International Chemical Secretariat (ChemSec) över kemikalier vars användning sannolikt kommer att bli lagligt begränsad enligt EU Reach-förordningen.
Reach
Reach handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. I princip omfattas alla ämnen av Reach. För att uppfylla kraven i förordningen måste ett företag identifiera och hantera de risker som är kopplade till de ämnen som tillverkas eller importeras och säljes inom EU. Ett måste är att visa att ämnen kan användas på ett säkert sätt genom hela livscykeln och ge information om lämpliga riskhanteringsåtgärder. Alla som använder ett ämne i sin verksamhet måste följa denna information.
Förordningens formella skrivelse: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
Materialtransparens
Andel av produktens innehåll som är deklarerad utifrån dess hälsopåverkande egenskaper.
Formaldehyd efter 28 dagar
Formaldehyd, metanal, är en färglös gas med stickande lukt och inkluderas i begreppet VOC. Det nuvarande svenska hygieniska gränsvärdet för yrkesmässig användning är 0,3 ppm och WHO Air Quality Guidelines för Europa anger ett riktvärde på 0,1 mg/m3 för inomhusmiljön.
Mätning av formaldehyd efter 28 dagar är enligt ISO 16000 och EN 16516.
Standard:
ISO 16000 & EN 16516
VOC efter 28 dagar
VOC (Volatile Organic Compounds) är allmänna föroreningar i inomhusluft och flera hundra har identifierats. Vad gäller enskilda VOC i inomhusluft är det bara formaldehyd som har ett rekommenderat riktvärde. För övriga VOC i inomhusluft finns inga riktvärden, men allmänt gäller att inomhusluft inte får innehålla föroreningar som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt (Boverkets byggregler, BFS 199357; BFS 199838).
Mätning av VOC efter 28 dagar är enligt ISO 16000 och EN 16516.
Standard:
ISO 16000 & EN 16516
Hälsopåverkande egenskaper
I en produkt kan hälsofarliga ämnen finnas. Därför är det viktigt att en produkts innehåll deklareras utifrån dess hälsopåverkande egenskaper.
Vid deklaration av hälsopåverkande egenskaper finns standarder att följa för mätningar och kriterier att uppnå för att vara kompatibelt med relevanta databaser och register.
Återvinningssystem Rivning
Kriterierna för ett återvinningssystem ämnat för avfall som uppkommer vid en rivning är enligt Prodikt:
* Nationellt täckande, vilket innebär ett erbjudande oavsett geografisk plats inom nationens gränser
* Standardiserat förfarande, förklarad i en heltäckande systembeskrivning
* Acceptans av avfall som uppkommer vid en rivning av företagets produkt
* Undantag för ej acceptans av kontaminerat material så som asbest, radioaktivitet och diverse fetter/oljor eller liknande är godkänt.
Definitionen av rivningsavfall är enligt Prodikt material som är konsumerad och använd samt uppkommer som en konsekvens av en rivning.
Återvinningssystem Installation
Kriterierna för ett återvinningssystem ämnat för spill som uppkommer vid en installation är enligt Prodikt:
* Nationellt täckande, vilket innebär ett erbjudande oavsett geografisk plats inom nationens gränser
* Standardiserat förfarande, förklarad i en heltäckande systembeskrivning
* Acceptans av spill som uppkommer vid en installation av företagets produkt
* Undantag för ej acceptans av kontaminerat material så som asbest, radioaktivitet och diverse fetter/oljor eller liknande är godkänt.
Definitionen av installationsspill är enligt Prodikt material som inte är konsumerad och använd utan spillet uppkommer som en konsekvens av en installation.
Biobaserat innehåll
Prodikt använder motsvarande definitioner som anges i standarden ISO 14021:2017.
En biobaserad produkt är helt eller delvis tillverkad av biobaserat innehåll. Som biobaserat innehåll räknas vegetabiliskt material från naturen – skog, jordbruk eller vatten - men även restprodukter från jordbruk och livsmedelsindustri, inklusive slaktavfall.
Vad som inte ingår är biobaserat material inbäddat i geologiska formationer eller omvandlat till fossiliserat material samt torv.
Standard:
ISO 14021:2017
Återvunnet innehåll (post)
Prodikt använder motsvarande definitioner som anges i standarden ISO 14021:2017.
Återvunnet innehåll efter konsumentled innebär att återvinningssteget har skett efter konsumentled, tex genom insamling/återtag efter att en produkt har använts av konsument.
Standard:
ISO 14021: 2017
Återvunnet innehåll (pre)
Prodikt använder motsvarande definitioner som anges i standarden ISO 14021:2017.
Återvunnet innehåll före konsumentled innebär att återvinningssteget har skett före konsumentled, tex insamling och återförande av avfallsströmmar från produktionsspill. Observera att insamling och återinförande av restmaterial och spill som uppkommer inom samma produktionsprocess inte kan räknas med.
Standard:
ISO 14021: 2017
Återanvändningsbar
En egenskap hos en produkt eller förpackning som är uttänkt och utformad för att uppnå, inom dess livscykel ett visst antal resor, rotationer eller användningar för samma ändamål som den ursprungligen var tänkt för.
Standard:
ISO 14021:2017
Återvinningsbar
Prodikt använder motsvarande definitioner som anges i standarden ISO 14021:2017.
Återvinningsbar innebär att en egenskap hos en produkt, förpackning eller tillhörande komponent kan avledas från avfallsströmmen genom tillgängliga processer och program och kan samlas in, bearbetas och returneras till användning i form av råvaror eller produkter.
Standard:
ISO 14021: 2017
Cirkularitetsprofil
Inom byggsektorn är begreppet och metodiken cirkularitet användbart för att möjliggöra hållbara projekt. En produkts cirkularitetsprofil innefattar produktens innehåll, återanvändningsbarhet och återvinningsbarhet samt anknutet återvinningssystem som säkerställer materialåtervinning.
För att uppnå cirkularitet och därtill en cirkulär ekonomi krävs cirkulära affärsmodeller, hållbar produktion och produktdesign, hållbar konsumtion och användning av material, produkter och tjänster samt giftfria och cirkulära kretslopp.
Genom informationen som ges i cirkularitetsprofilen för varje produkt skapas förutsättningarna för att kunna skapa hållbara projekt.